| Översikt | Sök| Kontakt |
         
 |
Några
intressanta forskningsrapporter
Klicka på rubrik för mer info |
|
|
|
|
 |
Minskat spill och ökad kapacitet vid skördetröskning av höstoljeväxter. |
|
|
|
|
Kväveefterverkan av höstraps i jämförelse med andra grödor. |
|
|
|
|
Höstraps och ärter i växtföljden – metoder att tillvarata det bättre förfruktsvärdet och minimera den större kväveutlakningsrisken. Klicka här för hela rapporten (11 MB) |
|
|
|
|
Växtpatogeners påverkan på uppkomst och etablering – en produktionsbegränsande faktor i svensk oljeväxtodling? |
|
|
|
|
Identifikation av de främsta ”flaskhalsarna” för att uppnå höga halter av ovanliga fettsyror i nya oljegrödor. Det övergripande målet för programmet är att på sikt utveckla nya oljegrödor som producerar råvarorna för framtidens kemisk-tekniska industri. Slutrapport |
|
|
|
|
Omprövning av tröskelvärden för bekämpning av rapsbagge i höstraps. I bl.a. Tyskland och Frankrike omvärderar man bekämpningströsklarna för rapsbaggeangrepp i höstraps. Christer Nilsson redovisar 3-års svenska försök 2002-2004 för ev. nya bekämpningströsklar i Sverige. |
|
|
|
|
Stimulering av höstrapshalmens förmåga till kvävefixering i jorden efter skörden för minskning av kväveutlakningsrisken. Resultaten indikerar att en grund jordbearbetning i samband med sådd borde kunna ge en bättre inblandning av växtrester, en bättre etablering av höstvetet och därmed högre skördenivå än vid direktsådd (utan bearbetning). Samtidigt som kvävemineraliseringen under hösten inte stimuleras mycket mer än vid direktsådd. |
|
|
|
|
Undersökningar av Beet Western Yellow Virus (BWYV) på höstraps i Skåne Höstoljeväxter kan infekteras och skadas av flera olika virus varav beet western yellow virus (BWYV) är ett av de mest betydelsefulla. Vi har för närvarande mycket liten kunskap om utbredningen av BWYV i svenska höstoljeväxtfält och vilken skördeförlust som detta virus kan orsaka. Man kan förmoda att den förekomst av virus som noterats i vissa höstoljeväxtfält i Skåne skulle kunna medföra en skördeförlust på 10-20%. Under milda höstar kan man förmoda att spridningen kan bli omfattande om förekomsten av vektorer är hög och att spridningen sker relativt tidigt. |
|
|
|
|
Kransmögel i höstraps - angrepps- och symptomutveckling samt inverkan på kvantitet och kvalitet |
|
|
|
 |
Hur påverkar odlingsfaktorerna fröskörden av klöver? Skördarna av rödklöver är beroende av ett flertal faktorer, både odlingstekniska och årsmån. Undersökningen har visat att de faktorer som odlaren kan påverka är underordnade de som inte går att styra över. Pollinering och väderlek är det som betyder mest för vilken avkastningsnivå en odling når. |
|
|
|
|
Rapsbaggeresistent raps Med genteknik kan man framställa raps som försämrar rapsbaggelarvers överlevnad. |
|
|
|
 |
Nya vegetabiliska oljor för tekniskt bruk med genteknik I ett forskningsprojekt finansierat av bl.a Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning utvecklas nya oljekvaliteter specialanpassade för kemisk industri. |
|
|
|
|
Förbättrade vegetabiliska oljor
för färger. Vegetabiliska oljor har en lång tradition som råvara till färger. Den traditionella oljefärgen är oftast lufttorkande och baserad på linolja eller motsvarande vegetabilisk olja. Dessa färger torkar genom att en kemisk reaktion mellan luftens syre och oljemolekylerna skapar en strukturuppbyggnad varvid färgen torkar. Torkförloppet är emellertid relativt långsamt och lämpar sig därför mindre bra för industriell ytbehandling där en snabb torkning oftast är önskvärd. |
|
|
|
 |
Försöks- och forskningsrapport 2005 I denna rapport redovisas längre försöksserier som avslutats under de senaste åren samt sammanfattningar av avslutade forskningsprojekt. |
|
|
|
|
ÄRTIG RAPS – ETT TRANSGENT MEDEL MOT RAPSBAGGAR? Kortfattad och läsvärd rapport från ett forskningsprojekt där försök görs att hitta resistens mot rapasbaggar i raps och rybs. |
|
|
|
|
Förädling för resistens mot kransmögel i höstraps Ingrid Happstadius, Svalöf Weibull AB 2001-09-25 Projektet ”Förädling för resistens mot kransmögel” startade 1997 och hade två målsättningar. SWAB skulle dels på begäran av SSO fortsätta att göra sjukdomsgraderingar i de officiella sortförsöken av höstraps (bilaga 1). Därutöver skulle nya urvalsmetoder utvecklas genom att genetiskt kartlägga resistensgener för kransmögel och i förlängningen också utveckla genetiska markörer för egenskapen (bilaga 2). Framtagande av växtmaterial och utvärdering av fenotyp i det arbetet utfördes av Svalöf Weibull AB, medan den molekylära delen av projektet utfördes av DNA landmark, Canada, med stor erfarenhet av arbeten med Brassica-genomet. |
|
|
|
|
RESISTENSFÖRÄDLING I OLJEVÄXTER ”Resistensförädling i oljeväxter” har varit ett kontinuerligt pågående projekt sedan 1985. Fram till och med 1992 bedrevs arbetet vid W Weibull AB och därefter vid Svalöf Weibull AB. Projektet har under hela perioden erhållit medel ifrån Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och mellan 1990 och 1993 även ifrån Stiftelsen Lantbruksforskning. Här följer först en sammanfattning och därefter redovisningar där varje sjukdom/patogen behandlas separat. |
|
|
|
|
VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS Under åren 1999 till 2001 har projektet ”Växtföljdens betydelse för Verticillium dahliae (Kransmögel) i höstraps” pågått. Ett projekt finansierat av dels Stiftelsen svensk oljeväxtforskning och dels av SL-stiftelsen.
Slutsats: |
|
|
|
