
Nu visas 1-9 av totalt 9 artiklar.
Ny
sökning i Svensk Frötidning |
|
|
|
 |
Ledaren
Goda affärer grundas på kunskap |
|
Nr. 4 - 2005
|
 |
Etableringsrecept med mersmak
Svensk Frötidning berättade i fjolårets sommarnummer om fyra intressanta etableringsmetoder i höstraps. Här kommer uppföljningen som visar att de höll måttet med goda skördar och hög odlingssäkerhet. |
|
Nr. 4 - 2005
|
 |
Hviderup testar gränserna
På Hviderup norr om Lund testar inspektor Jeppe Mårtensson tre metoder för etablering av höstraps. I halvlek i april var skillnaderna synliga, men först i sommar kommer facit med skörden. |
|
Nr. 4 - 2005
|
 |
Välj rätt sort
Sortlistan är lång, men alla sorter är inte odlingsvärda överallt. Ju längre norrut i landet man odlar desto större anledning att satsa på hybrider. Här vaskar vi fram de bästa sorterna för varje område. |
|
Nr. 4 - 2005
|
 |
Tysk formel anger skörden
Antalet blad vid invintring är en iktig måttstock på den kommande körden eftersom varje blad ger ett sidoskott ästa vår. Tidig sådd med kraftig östutveckling och många blad bygger lltså upp en stor skördepotential. Men plantorna kan sträcka på sig för mycket och dessvärre saknar vi de kemiska tillväxtregulatorer i Sverige som man får använda i Tyskland. |
|
Nr. 4 - 2005
|
 |
Mycket att lära på Borgeby Fältdagar
Svensk Raps är med på Borgeby Fältdagar i vanlig ordning. Arter och sorter av oljeväxter, stigande ogräseffekter i linjär dosering och Tysklandsinspirerat växtskydd finns att beskåda i fältdemonstrationerna. (Tung fil, 1 MB) |
|
Nr. 4 - 2005
|
 |
Nya ogräsmedel i höstraps
Butisan Top och Nimbus CS är två nya ogräspreparat i höstraps med bättre effekt på lomme än gamla välkända Butisan S. |
|
Nr. 4 - 2005
|
 |
Oljeväxter ger mer än merskörd
Intresset för varierade växtföljder växer runtom i världen. Drivkraften är både miljöhänsyn och odlingsekonomi. Oljeväxter ger inte bara högre skörd i efterföljande gröda utan påverkar helheten på gården. |
|
Nr. 4 - 2005
|
 |
Ökad vallfröexport är möjlig.
Svensk vallfröodling har ökat kraftigt de senaste åren. Vi odlar ett tiotal arter och ännu fler sorter främst för den inhemska marknaden. Men hur är det egentligen med exporten av vallfrö? Vi sneglar gärna på danskarna som lyckas med konststycket att exportera över 90 procent av sin vallfröproduktion på nästan 90 tusen ton. Sverige exporterar endast en liten andel av vår produktion på 6-7 tusen ton medan resten går till det inhemska behovet. Finns det möjlighet till utökad export? Vi frågar några av de svenska fröfirmorna. |
|
Nr. 4 - 2005
|
|
|