Kännetecken
Den fullbildade flugan är ca 3 mm lång och kroppen är gul till färgen. Larverna och deras gångar syns i bladnerver, bladskaft och stjälkar. Svårt angripna blad gulnar. Angrepp i stjälken medför att skottspetsen vissnar.
(Information från Växtskyddscentralerna.)
Åkertrips, Thrips angusticeps
Förekomst
Förekommer på ett stort antal odlade och vilda växter t ex raps, lin och ärter. Orsakar störst skada på groddplantor, speciellt vid sen sådd.
Biologi
Åkertripsen har två generationer per år. Den första övervintrar som fullbildad i marken och kommer fram tidigt på våren. Eftersom dessa tripsar inte kan flyga, är de beroende av att lämplig föda finns i närheten. Den andra generationen, som uppträder under högsommaren, har däremot flygförmåga.
Kännetecken
Den vuxna insekten är ca 1 mm lång, smal och mörkbrun till färgen. Larven är först vitgul och senare orangegul. Vid tidiga angrepp på oljeväxter blir bladen sked- eller skålformade och tillväxten hämmas. Angripen vävnad blir ofta silverskimmrande.
Kännetecken
Larven är grönaktig och blir ca 1 cm lång. Vid beröring
spritter den till med ormlika rörlser och släpper sig ned mot
marken med en tunn spinntråd. Den vuxna fjärilen är centimeterstor
och vitaktig till färgen. På unga oljeväxtplantor gnager
de nykläckta larverna på bladundersidan så att bara den
översta nästan genomskinliga bladhinnan blir kvar, s k fönstergnag.
De äldre larverna är mer glupska och gnager hål genom hela
bladet.
(Information från Växtskyddscentralerna)
Kännetecken
Larverna, som blir drygt 4 cm långa, är håriga och gulgröna
med svarta prickar. De uppträder ofta flera på samma blad. Den
vuxna fjärilen är vit med svarta vingkanter och honan har dessutom
ett par stora svarta punkter på vardera vingen. Larverna gnager på
oljeväxternas blad. Ibland kan plantorna kalätas och endast delar
av bladnerverna blir kvar. Angreppen är oftast koncentrerade till små
fläckar i fältet.
Kännetecken
Den fullbildade flugan är 2-2,5 mm lång och kroppen är orange
eller gul till färgen. Larverna minerar bladen, oftast på och
kring mittnerven nära bladskivans bas. Skadan är av underordnad
betydelse, då oftast äldre blad angrips.
Kännetecken
Två generationer förekommer varav en i våroljeväxter
under juni-juli och en i höstoljeväxter från augusti fram
till frost inträffar. Den fullbildade stekeln är en flugliknande
insekt med orangegul bakkropp. Skadan orsakas av de mattsvarta larverna
och särskilt mot larvperiodens slut kan ett fält snabbt kalätas.
Kännetecken
Den fullbildade insekten är ca 5 mm lång och grå-gulbrun
till färgen. Den har relativt långa ben och rör sig snabbt.
Insekten suger i tillväxtpunkten som förstörs och plantan
blir deformerad. Vid tidiga angrepp i hjärtbladstadiet, vanligast i
våroljeväxter, dödas huvudskottet. I regel bildas då
två nya sidoskott som senare utvecklas så att plantan får
ett u-format utseende. Angripna plantor blommar senare än friska.
Kännetecken
Kålgallmyggan är 2 mm lång med gulfärgad bakkropp.
Den uppträder i minst två generationer per år. Äggen
läggs i knoppgyttringarna hos bl a våroljeväxter. Efter
kläckningen gnager larverna mellan blomknopparna. Skidorna samlas då
på ett ställe så att blomställningen får ett
kvastliknande utseende.
Kännetecken
Angreppen börjar vanligen i blomställningen där lössen
bildar kolonier. Senare breder lössen ut sig nedåt stjälken
och ut på bladen. Kålbladlusen orsakar ibland stor skada i sent
mognande vårraps. Angripna blad på späda höstoljeväter
missformas och rödfärgas där lössen sugit.
Kännetecken
Vuxna sniglar är 30-50 mm långa, bruna till gråbruna och
saknar hus. Äggen är ca 2 mm stora, klotrunda och halvgenomskinliga.
De läggs i samlingar om 20-40 stycken. Direktsådd på styva
lerjordar ökar risken för angrepp. Störst skada orsakar sniglarna
om de angriper groende utsäde. Angrepp på bladen är ofta
mindre allvarliga. Sniglarna lämnar ett typiskt slemspår efter
sig.
Kännetecken
Myggan är 1-2 mm lång. Färgen är grå med en rödaktig
bakkropp. Larven är gulvit, 0,5-2,5 mm lång och saknar fötter
och huvudkapsel. I skidorna finns en stor mängd larver som gnager på
skidväggarna. Efter hand sväller angripna skidor upp och gulnar.
Efter ca en vecka spricker skidorna upp och larverna faller till marken.
Kännetecken
Den fullbildade skalbaggen är ca 3 mm lång, blygrå till
färgen och med en tät gråvit behåring på täckvingarna.
Snytet är ganska långt och nedåtvänt. Larven är
0,5-4 mm lång och fotlös. Färgen varierar från gråvit
till vit och huvudet täcks av en brun huvudkapsel. Oftast finns bara
en larv per skida som gnager på fröanlagen. Senare syns larvens
utgångshål i skidväggen.
Kännetecken
Genom att skära itu stjälken syns skadan och larverna. Vid lindriga
angrepp finns enstaka gångar i stjälkens märg. Redan vid
måttliga angrepp blir märgen starkt brunfärgad. Vid stor
larvförekomst angrips även stödjevävnaden, vilket leder
till att stjälkarna bryts.
Kännetecken
Rapsjordloppan är ca 4 mm lång och glänsande blåsvart.
Huvud och ben är rödbruna. Larven är vid larvperiodens slut
ca 7 mm, gulvit med mörkbrunt huvud och nacksköld. Den har tre
par bukfötter. Angripna plantor får sämre vinterhärdighet.
Om huvudskottet skadas försenas utvecklingen och vid starka angrepp
förstörs en planta helt.
Kännetecken
Under varma och soliga dagar är jordlopporna i livlig verksamhet och
kan under kort tid helt kaläta våroljeväxter i groddplantstadiet
som såtts obetade.
Kännetecken
Vuxna rapsbaggar är 2-2,5 mm långa och har svartgrön metallskimrande
kropp. Larverna är ca 4 mm långa och har vit kropp med mörkbrunt
huvud. Ofta sitter de klumpvis i toppen av plantan. De vuxna skalbaggarna
äter på blomknopparna, vilket orsakar kala huvudskott och kraftig
sidoskottsbildning. Även larverna orsakar skador såsom deformerade
skidor och vissna toppskott.
(Information från Växtskyddscentralerna)
Svensk Raps AB, Box 96, 230 53 Alnarp. Besöksadr.
Elevenborgsvägen 4
Tel: 040-46 20 80 Fax 040-46 20 85, info@svenskraps.se
Webbproduktion Hans Jonsson
och Bo Thysell 0708-232600
