Sök | Kontakt | Snabbinfo
 

 



Sök
Om Kunskapsbanken
Söktips
Bildsymboler
Resurspersoner
Svamp i oljev.
Insekter i oljev.
SKADEGÖRARE - Portal för mer info!  









Varumärke för
svensk oljeväxtodling





De viktigaste insektsskadegörarna i oljeväxter

Källa: Växtskyddscentralerna
Klicka på skadegörarens namn för mer info
på Växtskyddscentralernas hemsida


Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Rapsstjälkfluga
Kännetecken
Den fullbildade flugan är ca 3 mm lång och kroppen är gul till färgen. Larverna och deras gångar syns i bladnerver, bladskaft och stjälkar. Svårt angripna blad gulnar. Angrepp i stjälken medför att skottspetsen vissnar.

(Information från Växtskyddscentralerna.)



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Åkertrips, Thrips angusticeps
Förekomst
Förekommer på ett stort antal odlade och vilda växter t ex raps, lin och ärter. Orsakar störst skada på groddplantor, speciellt vid sen sådd.

Biologi Åkertripsen har två generationer per år. Den första övervintrar som fullbildad i marken och kommer fram tidigt på våren. Eftersom dessa tripsar inte kan flyga, är de beroende av att lämplig föda finns i närheten. Den andra generationen, som uppträder under högsommaren, har däremot flygförmåga.

Kännetecken Den vuxna insekten är ca 1 mm lång, smal och mörkbrun till färgen. Larven är först vitgul och senare orangegul. Vid tidiga angrepp på oljeväxter blir bladen sked- eller skålformade och tillväxten hämmas. Angripen vävnad blir ofta silverskimmrande.

Förväxlingsrisk ingen.



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Kålmal, Plutella xylostella
Kännetecken
Larven är grönaktig och blir ca 1 cm lång. Vid beröring spritter den till med ormlika rörlser och släpper sig ned mot marken med en tunn spinntråd. Den vuxna fjärilen är centimeterstor och vitaktig till färgen. På unga oljeväxtplantor gnager de nykläckta larverna på bladundersidan så att bara den översta nästan genomskinliga bladhinnan blir kvar, s k fönstergnag. De äldre larverna är mer glupska och gnager hål genom hela bladet.
(Information från Växtskyddscentralerna)


Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Kålfjäril, Pieris brassicae
Kännetecken
Larverna, som blir drygt 4 cm långa, är håriga och gulgröna med svarta prickar. De uppträder ofta flera på samma blad. Den vuxna fjärilen är vit med svarta vingkanter och honan har dessutom ett par stora svarta punkter på vardera vingen. Larverna gnager på oljeväxternas blad. Ibland kan plantorna kalätas och endast delar av bladnerverna blir kvar. Angreppen är oftast koncentrerade till små fläckar i fältet.

(Information från Växtskyddscentralerna)


Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Rapsfluga
Kännetecken
Den fullbildade flugan är 2-2,5 mm lång och kroppen är orange eller gul till färgen. Larverna minerar bladen, oftast på och kring mittnerven nära bladskivans bas. Skadan är av underordnad betydelse, då oftast äldre blad angrips.

(Information från Växtskyddscentralerna)


Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Kålbladstekel
Kännetecken
Två generationer förekommer varav en i våroljeväxter under juni-juli och en i höstoljeväxter från augusti fram till frost inträffar. Den fullbildade stekeln är en flugliknande insekt med orangegul bakkropp. Skadan orsakas av de mattsvarta larverna och särskilt mot larvperiodens slut kan ett fält snabbt kalätas.

(Information från Växtskyddscentralerna)


Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Ludet ängsstinkfly
Kännetecken
Den fullbildade insekten är ca 5 mm lång och grå-gulbrun till färgen. Den har relativt långa ben och rör sig snabbt. Insekten suger i tillväxtpunkten som förstörs och plantan blir deformerad. Vid tidiga angrepp i hjärtbladstadiet, vanligast i våroljeväxter, dödas huvudskottet. I regel bildas då två nya sidoskott som senare utvecklas så att plantan får ett u-format utseende. Angripna plantor blommar senare än friska.

(Information från Växtskyddscentralerna)



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Kålgallmygga
Kännetecken
Kålgallmyggan är 2 mm lång med gulfärgad bakkropp. Den uppträder i minst två generationer per år. Äggen läggs i knoppgyttringarna hos bl a våroljeväxter. Efter kläckningen gnager larverna mellan blomknopparna. Skidorna samlas då på ett ställe så att blomställningen får ett kvastliknande utseende.

(Information från Växtskyddscentralerna)



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Kålbladlus
Kännetecken
Angreppen börjar vanligen i blomställningen där lössen bildar kolonier. Senare breder lössen ut sig nedåt stjälken och ut på bladen. Kålbladlusen orsakar ibland stor skada i sent mognande vårraps. Angripna blad på späda höstoljeväter missformas och rödfärgas där lössen sugit.

(Information från Växtskyddscentralerna)



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Åkersnigel
Kännetecken
Vuxna sniglar är 30-50 mm långa, bruna till gråbruna och saknar hus. Äggen är ca 2 mm stora, klotrunda och halvgenomskinliga. De läggs i samlingar om 20-40 stycken. Direktsådd på styva lerjordar ökar risken för angrepp. Störst skada orsakar sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp på bladen är ofta mindre allvarliga. Sniglarna lämnar ett typiskt slemspår efter sig.

(Information från Växtskyddscentralerna)



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Skidgallmygga
Kännetecken
Myggan är 1-2 mm lång. Färgen är grå med en rödaktig bakkropp. Larven är gulvit, 0,5-2,5 mm lång och saknar fötter och huvudkapsel. I skidorna finns en stor mängd larver som gnager på skidväggarna. Efter hand sväller angripna skidor upp och gulnar. Efter ca en vecka spricker skidorna upp och larverna faller till marken.

(Information från Växtskyddscentralerna)



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Blygrå rapsvivel
Kännetecken
Den fullbildade skalbaggen är ca 3 mm lång, blygrå till färgen och med en tät gråvit behåring på täckvingarna. Snytet är ganska långt och nedåtvänt. Larven är 0,5-4 mm lång och fotlös. Färgen varierar från gråvit till vit och huvudet täcks av en brun huvudkapsel. Oftast finns bara en larv per skida som gnager på fröanlagen. Senare syns larvens utgångshål i skidväggen.

(Information från Växtskyddscentralerna)



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Blåvingad rapsvivel
Kännetecken
Genom att skära itu stjälken syns skadan och larverna. Vid lindriga angrepp finns enstaka gångar i stjälkens märg. Redan vid måttliga angrepp blir märgen starkt brunfärgad. Vid stor larvförekomst angrips även stödjevävnaden, vilket leder till att stjälkarna bryts.

(Information från Växtskyddscentralerna)



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Rapsjordloppa
Kännetecken
Rapsjordloppan är ca 4 mm lång och glänsande blåsvart. Huvud och ben är rödbruna. Larven är vid larvperiodens slut ca 7 mm, gulvit med mörkbrunt huvud och nacksköld. Den har tre par bukfötter. Angripna plantor får sämre vinterhärdighet. Om huvudskottet skadas försenas utvecklingen och vid starka angrepp förstörs en planta helt.

(Information från Växtskyddscentralerna)



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Jordloppor
Kännetecken
Under varma och soliga dagar är jordlopporna i livlig verksamhet och kan under kort tid helt kaläta våroljeväxter i groddplantstadiet som såtts obetade.

(Information från Växtskyddscentralerna)



Klicka och du får mer information i ett nytt webbläsarfönster Rapsbagge
Kännetecken
Vuxna rapsbaggar är 2-2,5 mm långa och har svartgrön metallskimrande kropp. Larverna är ca 4 mm långa och har vit kropp med mörkbrunt huvud. Ofta sitter de klumpvis i toppen av plantan. De vuxna skalbaggarna äter på blomknopparna, vilket orsakar kala huvudskott och kraftig sidoskottsbildning. Även larverna orsakar skador såsom deformerade skidor och vissna toppskott.

(Information från Växtskyddscentralerna)




Upp till toppen av sidan.

 
 


Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO)
Box 96, 230 53 Alnarp. Besöksadress: Elevenborgsvägen 4
Tel: 040-46 20 80 Fax 040-46 20 85, info@svenskraps.se
Webbproduktion Hans Jonsson